Fokusera på det positiva!

Just nu längtar jag efter att min nya blogg ska bli klar så mycket att det i princip tar emot att skriva här. Jätteknäppt, jag vet, men så är det. Ska bryta den trenden nu tänkte. Idag vill jag dela med mig av mina framsteg. 
Allt går som tåget just nu och jag tror av hela mitt hjärta att det beror på att jag är så fokuserad på det jag gör. Jag har extremt tydliga mål. De har aldrig varit så glasklara som nu. Jag vet precis vad jag vill uppnå. 
Jag tror också att det beror på att jag har en tydlig handlingsplan uppdelad i olika steg. Jag kan ta ett steg i taget och glädjas varje gång.
En annan anledning är att jag tycker det jag gör är fantastiskt roligt. Det är nog det viktigaste momentet som driver mig.
Sist men inte minst så tänker jag positivt. Jag tror på mig själv och vågar lägga ribban högt. Jag vågar utmana mig själv för att jag är 100% medveten om att jag kan om jag vill. Det är upp till mig. 
Hur min positivitet och mitt fokus kan lyfta upp mig ur negativitet speglades så tydligt idag. 
Idag hade jag en riktigt trög morgon. Har sovit lite de senaste fyra nätterna, drömt om jobb, legat vaken och skruvat på mina projekt för att förbättra olika moment och t.o.m klättrat runt i sängen i sömnen för att "hitta tejp till fakturor" (ja, jag pratar och är minst sagt aktiv när jag sover enligt min sambo). Energin fanns helt enkelt inte där i imorse. 
Sen hade jag de där samtalen att ringa, de jobbiga samtalen man helst skjuter upp framför sig. Mina "have to's". Allt kändes bara galet jobbigt! Men tillslut lyckades jag samla kraft och ta mig igenom motståndet. Jag bröt ner situationen till antalet samtal att slutföra och tiden jag hade på mig. Det blev en tävling mot klockan. Vips så flög tiden förbi och det jobbiga hans inte ens med att tänkas på. Helt otroligt! Ibland är man så lättlurad. Efter det var det som om det slog en våg av energi över mig och jag var tillbaka på banan igen. Frestelsen att hoppa över löpningen på bandet försvann och istället blev jag så taggad att jag pushade mig själv till att öka hastigheten till min ideala hastighet (som jag kämpar så hårt för att orka hålla i 30min) under mina sista 10minuter. Jag bara flög fram! Starkare än någonsin! Helt underbart! 
Å vad vill jag säga med det här? Jo, att går! Att man aldrig ska underskatta sig själv. Att även om man känner sig helt färdig, så behöver man bara en sån liten knuff i rätt riktning för att komma på banan igen. Ge dig själv chansen! Bryt din negativet med någonting som får dig positiv igen. Någonting som får det att bli genomförbart. Synliggör det möjliga. Det är då man verkligen lyckas! 
Blev långt det här. Men jag behövde få det sagt. Gonatt på er!
Kommentera inlägget här: