Hoppfullt!

Hello träningsvärk! Igår utmanande jag mig ordentligt med ett Tabatapass med hopp-övningar. Kände att jag behövde jobba lite på det jag är sämst på, plyometrics. Det gick oväntat bra men var såklart galet jobbigt. Här är passet:
Burpees (utan armhävning)
Boxjumps
Hopprep
Utfall med uppskjutshopp
Rygglyft
Plankan

Testa du med! Kör varje övning i "jobba 20s/vila 10s" x 8, byt sedan övning. Grymt svettigt och kul! Lycka till!
//Linda

Tummen upp!

Japp, jag är tillbaka i träningen igen. I salut myself! Har haft en "bug" i kroppen i en vecka som hållit mig borta ifrån träning i en hel lång tråkig vecka. Galet trist när man har hittat sitt flow. Debuterade faktiskt redan igår med att instruera Cardio Walking på Nordic Wellness Tegnérgatan. Gick bra, kände mig stark och tyckte jag kunde köra på idag också. Det satt långt inne att kliva på treadmillen för en halvtimme på bandet. Det var segt, jobbigt, stundtals outhärdligt men jag gjorde det! Hurra för det! Snart är man väl tillbaka igen. Ska passa på att köra nu under tisdag och onsdag för på torsdag ska jag på den mest tids-intensiva kurs jag någonsin varit på: 19.30-22, 09-21, 09-21 och slutligen 09-18 på söndag. Hur förväntar de sig att jag ska hålla mig fokuserad i 12timmar? Hoppas att det är lika bra som det verkar. Hur som helst så gör vetskapen om att det kommer bli omöjligt att klämma in träning dessa dagar mig lite extra motiverad att köra på de här dagarna innan. Jag har även lovat mig själv lugna kvällar och lugna mornar innan kursen startar. Ska försöka komma igång med några solhälsningar innan alla måsten knackar på axeln och avsluta med varma härliga bad. Tror det kommer göra gott!
//Linda

Höstful

Snart är den här urschliga månaden November förbi. Äntligen! En fågel viskade i mitt öra om att det endast varit två soliga dagar hittills i sthlm, medräknat idag. Hemskt!
Som om det inte vore nog så beklagade jag mig för min frisör att jag känner mig så ful och blek just nu. Som svar fick jag höra att det är "höstfulheten" som slagit till. Jaha, tänkte jag, tack för den! Hon menar på att alla är fula i november. Huden måste anpassa sig till kyla, man blir blek i solens frånvaro och mössor åker på som ger både finnar i pannan och ful frisyr. Klassisk höstfulet drabbar helt enkelt hela Stockholm i november. Skönt att alla är lika "fula" men det gör definitivt inte att jag tycker bättre om november eller min bleka hy. Höstmys i all ära men sol eller snö är mer att föredra i min mening. Jag längtar tills jag får kasta av mössa och sätta mig på flyget och flyga bort till solen på andra sidan jordklotet. Ska bli fantastiskt!

Matkoma

Mitt liv springer fram i full fart. Å det enda som står på min vardags-agenda är äta, jobb, träna jobb och äta. Patetiskt oglamoröst! 
Jag har levt av torr, tråkig kyckling alldeles för länge att det dödat min kärlek för mat och nästan gjort mig till vegetarian. 
Det är inte helt lätt att försöka bolla träning i daglig dos, laga mat som är näringsrik, nyttig och mättande, hantera jobbet i min roll som säljchef med allt ansvar det innefattar och samtidigt försöka läsa på avtal gällande min musik. Jag är så galet slut i huvudet, och även om jag är trött på torftig mat så har jag haft noll energi att ta tag i matlagningen. Det har inte fått plats i agendan. 
Idag tog jag dock steget och struntade i att jobba kvälls-skiftet, dvs gick hem efter passet på gymmet. Hurra för det! Så nice! Jag behövde verkligen detta! Ibland är det så skönt att bara säga nej och stopp. Hitta tillbaka till energin i kroppen. 
Mitt första prio just nu är att sluta äta torr kyckling och prioritera att laga god mat igen. Att sluta leva i matkoma och rycka upp mig framför spisen. Så viktigt för mitt välbefinnande! 

Fokusera på det positiva!

Just nu längtar jag efter att min nya blogg ska bli klar så mycket att det i princip tar emot att skriva här. Jätteknäppt, jag vet, men så är det. Ska bryta den trenden nu tänkte. Idag vill jag dela med mig av mina framsteg. 
Allt går som tåget just nu och jag tror av hela mitt hjärta att det beror på att jag är så fokuserad på det jag gör. Jag har extremt tydliga mål. De har aldrig varit så glasklara som nu. Jag vet precis vad jag vill uppnå. 
Jag tror också att det beror på att jag har en tydlig handlingsplan uppdelad i olika steg. Jag kan ta ett steg i taget och glädjas varje gång.
En annan anledning är att jag tycker det jag gör är fantastiskt roligt. Det är nog det viktigaste momentet som driver mig.
Sist men inte minst så tänker jag positivt. Jag tror på mig själv och vågar lägga ribban högt. Jag vågar utmana mig själv för att jag är 100% medveten om att jag kan om jag vill. Det är upp till mig. 
Hur min positivitet och mitt fokus kan lyfta upp mig ur negativitet speglades så tydligt idag. 
Idag hade jag en riktigt trög morgon. Har sovit lite de senaste fyra nätterna, drömt om jobb, legat vaken och skruvat på mina projekt för att förbättra olika moment och t.o.m klättrat runt i sängen i sömnen för att "hitta tejp till fakturor" (ja, jag pratar och är minst sagt aktiv när jag sover enligt min sambo). Energin fanns helt enkelt inte där i imorse. 
Sen hade jag de där samtalen att ringa, de jobbiga samtalen man helst skjuter upp framför sig. Mina "have to's". Allt kändes bara galet jobbigt! Men tillslut lyckades jag samla kraft och ta mig igenom motståndet. Jag bröt ner situationen till antalet samtal att slutföra och tiden jag hade på mig. Det blev en tävling mot klockan. Vips så flög tiden förbi och det jobbiga hans inte ens med att tänkas på. Helt otroligt! Ibland är man så lättlurad. Efter det var det som om det slog en våg av energi över mig och jag var tillbaka på banan igen. Frestelsen att hoppa över löpningen på bandet försvann och istället blev jag så taggad att jag pushade mig själv till att öka hastigheten till min ideala hastighet (som jag kämpar så hårt för att orka hålla i 30min) under mina sista 10minuter. Jag bara flög fram! Starkare än någonsin! Helt underbart! 
Å vad vill jag säga med det här? Jo, att går! Att man aldrig ska underskatta sig själv. Att även om man känner sig helt färdig, så behöver man bara en sån liten knuff i rätt riktning för att komma på banan igen. Ge dig själv chansen! Bryt din negativet med någonting som får dig positiv igen. Någonting som får det att bli genomförbart. Synliggör det möjliga. Det är då man verkligen lyckas! 
Blev långt det här. Men jag behövde få det sagt. Gonatt på er!