Linda Grane

Träning föder även viljan att äta hälsosamt för min del. Man hamnar därav i en positiv cykel. Väldigt praktiskt!

Tror inte att det beror på badskummet men jag känner faktiskt en massa energi och längtan efter att få träna imorgon, en underbar känsla eftersom jag redan tränat tre dagar i rad och vanligtvis är lite motig inför pass #4.

Det var länge sedan jag kände såhär och jag är väldigt glad över att få känna denna intensiva och outtröttliga träningsglädje igen. Ett perfekt avslut på dagen!

Jag borde bara koppla av men hösten är ändå närvarande. Den är för rolig för att inte tänkas på. Det som är mindre roligt att tänka på är att jag aldrig blir nöjd. Det är väl bra på ett vis, man vill alltid framåt, alltid förbättras men samtidigt är man ständigt jagad av sig själv. Jag tänker främst på träning. Jag tittar tillbaka på gamla foton på mig själv och kan konstatera att trots att jag idag är nöjd med vad bilden visar så var jag aldrig det när bilden togs. Alltid var det någonting som kunde bli bättre. Det är just det jag måste bli bättre på, att vara nöjd i nuet. Ta till vara på den jag är idag. Njuta av mina styrkor och svagheter. Varför är det så enkelt att vara elak och kritisk mot sig själv? Här har vi nog något som vi alla kan bli bättre på. Var lite mer nöjd, det gör oss gott!

Ibland blir jag knäpp av att läsa och höra om hur folk proppar i sig mängder av tillskott och måltidsersättningar för att få sin "drömkropp". Absolut, det är en effektiv väg till målet, men vad hände med livsnjutandet? Jag skulle bli fullkomligt knäpp av att aldrig få äta tiramisu, njuta av ett glas rött eller ta en bit ost, det är inte värt alla magrutor i världen! Varför skulle det vara det?

Jag tar med glädje den långa vägen till mitt mål. En resa där lagom av allt väger tyngre än inget av nått. Jag vet att man kan bli galen av att fokusera till döds på vad man äter, jag har sett det så många gånger på gymmet. Det är inte bra för hälsan och välbefinnandet att påtvinga sig ett beteende som innefattar orimlig svält. Är utseendet så viktigt?

Jag tränar för att må bra, känna mig stark, vara lagom fettfri men främst för att kunna leva länge. Jag äter en varierad kost med så näringsrik mat jag kan för att tillgodose min kropps behov. Visst, min diet är kanske mer proteinrik, innehåller färre kolhydrat och feta såser än vad som anses "normalt" men för den sakens skull går jag inte runt med förbud kring min mat. Jag vet att jag äter tillräckligt bra för att nå mitt mål trots några godsaker på vägen. Det handlar om balans.

På min resa kommer jag aldrig sluta "unna" mig lagom doser av onyttigheter. Jag hoppas att det finns fler som tänker som jag där ute. Vi som inte har något emot att vägen med vårt val av livsstil blir lite längre, dvs livslång.

Som en del av utmaningen "Pallar du!" så ska jag (och du) jobba bort en ovana, en lagom jobbig uppgift bara det. Jag har valt att lägga mitt fokus på frukosten, även om jag bär med mig förändringstänket kring mina övriga ovanor, men man kan inte ställa för höga krav på sig själv, då blir ingenting gjort. 

Hittills har det gott bra, även om det var ruggigt jobbigt att slita sig från sängen imorse trots att Andreas t.o.m så snällt hade gjort frukosten åt mig (jag är sannerligen ingen morgonmänniska!). Men jag tänker kämpa hela vägen ut för att göra frukosten till rutin och vana. Game on!

Jobba lagom mycket, inte så du stressar ihjäl dig. 

Träna lagom mycket, precis så mycket att du får resultat utan att överträna och skada dig.

Sov lagom mycket, så kroppen får återhämtning.

Ät lagom mycket, inte mer än vad kroppen behöver.

Allt handlar ju egentligen bara om att kunna hålla lagom-nivån. Det är just det som är det svåra. Eller det lätta. Det beror helt på hur man ser på saken. Det kanske kan vara jobbigt att vänja sig att hålla "lagom" men det är ju verkligen värt det när det går på rutin. När man känner att kroppen mår bra och man mår bra i sin kropp, endast av att hålla sig till lagom.

Det är galet jobbigt att hålla sig ifrån frestelser när de står där precis framför än, så inbjudande. Mitt bästa tips för att stå emot är att: dricka vatten, tänka på hur det smakar, konstatera att smaken inte är värt besvikelsen över att man inte lyckades ha karaktär och att fundera över varför man plötsligt blev sugen. Kanske är det dags för ett nyttigt mellanmål?

Inget ska få stå i vägen för mig när jag har bestämt mig. Så det så!

Ha en härlig lördagskväll!

Ligger i sängen och läser igenom en gammal "ToppHälsa" ifrån maj förra året. Jag har en tendens att spara på de få hälsotidningar jag köper och tycker det kan vara mysigt att bläddra igenom dem någon gång ibland för att få lite inspiration.

 

Den här gången fångar jag upp tips ifrån "teamsnabbare", som Nordic Wellness för övrigt har ett samarbete med i NW Hammarby Sjöstads lokaler. Ännu en anledning att boka en tid för "den där privata löp-lektionen" som jag så ofta tänker på men aldrig unnar mig. Direkt längtar jag efter att få ge mig ut och springa. Dessvärre är jag fortfarande skadad efter mitt spontana inhopp i Göteborgsvarvet och vet att det kommer att ta tid med naprapat-besök, rehab, skumrullen och yoga innan jag kommer att kunna ge hundra procent i löpspåret igen. En trist sanning som jag inte brukar vilja påminna mig om här på bloggen.

 

Hur som helst så blir jag sporrad av att ta mig igenom rehab-resan och springa lugnt och prestationsfritt. En härlig känsla!

 

Jag blir även sugen på att testa något så märkligt som pasta gjord av bönor med lågt kolhydratinhåll/GI och att se över min alltför energisnåla frukost. En bra stund med en tidning helt enkelt! Nu är det dags att sova. God natt!