Linda Grane

Tro det eller ej men det är mer ofta än sällan som jag känner mig omotiverad till att springa. Jag kan få svårt att rättfärdiga varför jag just "måste" springa eller komma ihåg hur fantastiskt skönt det känns efteråt. Då gäller det att värma kroppen med något man är bra på, i mitt fall lite styrka i form av några sit-ups, 10 armhävningar eller benböj, bara för att väcka kroppen till liv och tända till kämpaglöden. Det brukar också vara bra att tänka på sitt mål med löpningen och varför man bestämde sig för detta mål och acceptera att resan dit kommer att kännas tung ibland men att inse att vi utvecklas av att möta och besegra våra motgångar.

Idag var det dock en sådan dag när kroppen var taggad men psyket aldrig kom igång. Jag blev förvånad över hur lätt det kändes för benen att köra på i mitt nya lite snabbare tempo samtidigt som det kändes som att jag släpade viljan att fortsätta på en tung kedja efter mig. Tankarna for ständigt till "va varmt det är", "vad långt det är kvar" och "va konstigt att benen ändå känns så lätta trots att det är så jobbigt" istället för "shit va kul det är att det går så bra att springa i den här härliga värmen!". Mind Games! Som en inre kamp mellan viljan att springa och längtan efter att inte göra någonting alls. Ganska fascinerande att det går att känna så på samma gång.

Mitt knep i sådana lägen är att köra lite fartlekar för att få tankarna på annat håll: springa snabbt till en lyktstolpe, jogga till följande soptunna, sparka fötterna mot rumpan i 1min etc. Jag sätter små delmål med olika företeelser för att hålla igång. Struntar i att ha ett mål-tempo och kör istället bara på. Det brukar fungera. Jag brukar trots allt ta mig runt.

Genast när jag sprungit klart så kommer känslan av hur fantastiskt det känns att ha sprungit, när svetten lackar, ansiktet är knallrött och kroppen är nöjd. Den bästa känslan! Hur kunde jag glömma bort den? Det är då man inser att huvudsaken är att jag kommer iväg på min runda, hur jobbigt det än känns, hur långsamt det än må gå. För det är alltid värt det! En lugn runda i ett tempo under mitt normala är hundra gånger bättre än ingen träning alls! Sen är det alltid lika fantastiskt att titta ner på sin klocka vid målgång och inse att man faktiskt hållit måltempo i alla fall, för att det "jobbiga" endast var en mental påfrestning snarare än fysisk och att fartlekarna gjorde tricket.

Gårdagens beachvolley känns i kroppen. Det trodde jag väl aldrig! Mitt vackra skrapsår längs skenbenet dunkar på rätt bra och varje gång jag böjer på benet gör sig skorpans framfart sig påmind. Mindre skönt men det pris man får betala när man går all-in i beachvolley med "ful-sand".

Det som verkligen är härligt är träningsvärken i rumpan. Grymt! Inte tänkte jag på alla sidoutfall och benböj jag gjorde när allt mitt fokus låg på bollen. Hur bra som helst!

Just nu känner jag mig sådär glad som jag bara kan känna när jag tvingat mig själv att springa en runda trots att jag egentligen inte alls ville. Jag är galet nöjd över att jag tog mig ut, att jag pushade mig själv att ta i i backarna och att jag sprang lite snabbare på raksträckorna. Finns det något bättre än att ligga utslagen på stretchmattan och veta att man precis avklarat ett riktigt bra och utvecklande träningspass? Förmodligen, men inte just denna minut. Love it!

Torsdagar är en sån skön dag! Det har blivit rutin att avsluta veckan med Thomas spinning på Nordic Wellness Östermalm. Ett riktigt skönt pass med ett tydligt och utmanande upplägg som får mig att le från öra till öra. Det känns som lyx att "bara" få delta och inte instruera. Även om jag älskar att instruera så är det lite skönt att endast få tänka på sig själv och min egen prestation ibland. Spinning är bland det roligaste jag vet!

Sen blir det alltid en lekstund i gymmet efteråt med styrka och stretch, och så lite skvaller med mina härliga kollegor förstås. Thursday playtime helt enkelt!

Det är dags att boosta din träning och komma ur rutiner. Jag kommer därför med en veckans utmaning: att en dag i veckan träna något du inte brukar träna. Det kan till exempel vara att springa intervaller, testa ett nytt gruppträningspass, köra ett pass du inte gjort på länge, lägga på mer vikter eller låta en kompis lägga upp din träning. Huvudsaken är att det är utmanande, att du ger det där lilla extra och att du har roligt. Just do it!

Min kropp är trött idag. Det kan jag inte förneka. Efter två intensiva dagar med ViPR non-stop på schemat värker kroppen i nästan varenda muskel. Såklart en väldigt skön känsla men det tog även emot lite att gå igenom morgondagens CX-pass tidigare idag. Rumpan och axlarna fick sitt under helgen om vi säger så!

Det är dock härligt att kroppen känner av att man tränat något nytt och att man hittat nya utmaningar. Det kommer helt klart att bli en spännande höst med ViPR på schemat!

Den här helgen utbildar jag mig till ViPR instruktör. Ett otroligt skönt träningskoncept med intensiva och samtidigt funktionella övningar som låter hela kroppen jobba i flera rörelseriktningar med belastning. Jag har med mig mina två Bromma-adepter, för tillsammans ska vi erbjuda tre klasser på höstens gruppträningschema. Väldigt kul!

Det ska bli spännande och utmanande för kroppen att börja instruera ett nytt koncept. Tror det kommer att ge fantastiska resultat i min träning. Jag känner redan hur mina ben och axlar har fått jobba! Grymt!

Cubus är ej att underskatta! Här har jag på mig deras träningstopp och linne. Kan direkt säga att de blivit mina favoritplagg. Det är bekväma, sitter bra och har härliga färger. Mer sånt Cubus!

Lycka, svett, mjölksyra och kämparglädje. Kvällens Cykel Activio klass var precis vad jag behövde. Oj va kul det kan vara att träna!

Inser att det var alldeles för länge sedan jag satt på en cykel. Det måste jag absolut göra till en vana igen!

Jag har varit lite frånvarande några dagar och man kanske kan tro att jag har varit lika frånvarande ifrån utmaningen, men icke! Vecka två är avverkad och vecka tre inledd.

Början av vecka två var väldigt tuff och blev ännu tuffare pga brist på sömn pga tågresor, sjukhushäng, oväntat besök av vänner på helgen och full aktivitet dag som natt. Konstigt nog ökade min tid från 7min till 8min under veckan för att sedan drastiskt dala ner till 5.23 som bäst. Otroligt bra! Tror det beror på en lite mer utvilad kropp, en aktiverad tävlingsinstinkt som påföljd av att Andreas och Kalmar deltog och att jag värmde upp ordentligt med en springtur (sägs ju sakta ner bildningen av mjölksyra). Kul var det iaf!

Idag körde jag alltså första passet av vecka tre, dvs 60 reps av alla övningar. Ökningen med 20 repetitionerna kändes mer än vad jag väntat. Jag landade på en tid på 11.08 och känner mig mindre nöjd. Det kändes i benen efter min femtiofemte burpee om vi säger så. Förhoppningsvis lyckas jag förvåna mig själv med att prestera över förväntan i slutet av den här veckan också. Vi kan ju iaf hålla tummarna och hoppas! Heja kroppen!

Det första passet utav utmaningens andra vecka är avklarat med en tid på 7.02minuter (inte sekunder som jag råkade skriva förut, if only!). Det var helt klart jobbigt men jag kände mig ändå stark. Förra veckan var en bra uppvärmning! Det ska bli väldigt intressant att se hur dag fem av denna veckas träning kommer att känns.

Det kanske kan tyckas lite märkligt att träna så här sent, kvart i tolv. Förklaringen ligger i att jag är en kvällsmänniska. Jag jobbar sent och behöver tid på mig att landa hemma innan jag kan ladda om inför min träning. Man kan ju tycka att jag borde avklara det på jobbet (eftersom jag jobbar på ett gym) innan jag åker hem, men på måndagar springer alltid tiden förbi. Jag blir alltid trött, hungrig och vill hem snabbast möjligt. Därför är det så bra att det går att utföra detta pass i hemmet. Att träna i 7minuter och ta en snabb dusch innan man hoppar i säng är helt enkelt i mitt tycke så mycket enklare!

Nu är vecka 1 avklarad i "utmaningen". Min bästa tid blev 3.00 minuter. Det är jag nöjd med eftersom det tog 3.32 minuter första gången.

Nu går jag in på vecka 2 och dubblar därmed antalet repetitioner, lite mer utav en utmaning. Det är nästan så att jag är nervös inför första omgången som går av stapeln ikväll efter jobbet. Galet men kul!

Kommer ni ihåg utmaningen som jag presenterade förra veckan? Nu har jag börjat min resa och precis avklarat mitt första pass. Det gick snabbt och kändes ganska lätt eftersom min kropp är väldigt van vid den här typen av pass och övningar. Det känns ändå spännande att se om det blir någon utveckling. Passet blir ju väldigt mycket tuffare från vecka till vecka eftersom man lägger på 20 repetitioner på varje övning varje vecka. Det, och målet att förbättra tiden varje gång jag upprepar ett veckopass under den utsatta 5-dagars perioden, är för mig själva utmaningen. Skoj!
En riktig bonus är att man kan köra detta upplägg hemma. Det behövs inga redskap, endast din kropp och din vilja. Kom igen, våga testa, våga utmana!

Idag har jag krossat ett ordentligt Tabatapass. Känns fantastiskt! Även om man har lust att göra allt annat än t.ex. en sjunde runda burpees efter 6 omgångar av 20sek intervaller i rad så är det nästan som om kroppen sätter igång automatiskt när klockan ringer efter 10sek vila. I love it! Så sjukt kul!

Som en bonus invigde jag även mitt nya lila linne ifrån H&M.

Idag körde jag följande övningar:
Burpees
Armhävningar
"Snabba fötter" - spring uppochnedför en stepbräda
Thrusters
Bergsklättaren
Rygglyft
Sit-ups med viktplatta

Om du vill ha tips på kombinationer av övningar och info om vilken tidsintervall du ska använda så är det bara att gå in på min kategori "Pass" och titta på inläggen "Veckans Tabata".

Jag vet att du vill ha resultat, ett kvitto på all tid du lägger ner för att få förändring. Jag vet att du är otålig och tappar viljan att fortsätta att kämpa när målet inte verkar närma sig. Ta de lugnt! Det kommer! Ibland tar det längre tid för kroppen att reagera och visa att den har hajjat att vi faktiskt vill få ut något av vår träning. Men när vi minst anar så händer det plötsligt. Det känns lättare, du orkar mer, känner dig starkare, känner dig mer uthållig. Genast känner du att det var värt det, att du får mer energi att orka höja ribban lite högre, en känsla av glädje och vilja att kämpa vidare. Du vet också att om du hade gett upp så hade du fått börja om igen, trots att målsnöret var så nära fast att du inte visste om det. Du bär plötsligt på en euforisk känsla av att ha lyckats!

Så ta det lugnt, kämpa på, resultatet kommer!