Åter i spåret!

Äntligen har jag sprungit! Det var en härlig känsla!

Utgick ifrån jobbet och tog ett lugnt 5km varv vid vattnet. Det är galet jobbiga backar i just den sträckan jag valde men det kunde inte hjälpas. Ville inte åka hem och springa, då förlorar man genast "en halvtimme ljus".

Lyssnade verkligen på kroppen under mitt varv, eftersom jag inte sprungit på länge, men jag kände mig förvånansvärt stark. Jag kanske inte har tappat det helt ändå? Har absolut presterat bättre men det spelar ingen roll, är bara så nöjd att jag kom iväg.

Ser redan fram emot nästa tur i spåret!

(bilderna nedan är härligt springfartssuddiga)

Kommentera inlägget här: